Den enkla ekvationen till ekonomiskt oberoende

Många av oss som investerar i aktier och fonder gör det för att kunna gå i pension tidigare, eller helt enkelt jobba mindre.

Men vad är det egentligen som avgör hur lång tid det kommer att ta innan vi kan gå i pension?

Det visar sig att ekvationen faktiskt är väldigt simpel. 

Det som är helt avgörande för hur tidigt du kan gå i pension är din sparkvot. Denna räknas ut procentuellt av din lön.

Hur stor ens sparkvot är beror helt på hur mycket man spenderar i förhållande till hur mycket man får in.

T.ex om du skulle spendera hela din lön varje månad (0% sparkvot), så skulle du aldrig kunna gå i pension (om inte någon/något annat betalar åt dig). 
Om du däremot lever helt gratis och får allt gratis så har du en sparkvot på 100%.

Detta är förstås extremerna och inget som förekommer, utan vi alla ligger någonstans mittemellan i det här spannet. Vad som gör att de nu börjar bli riktigt intressant är att antalet år tills dess att du kan leva på ditt kapital minskar i förhållande till hur stor din sparkvot är.

Här nedan ser du en graf på exakt hur många år som det tar att kunna leva på kapitalet

Källa: Mr Money Mustache

Ur grafen kan vi urläsa t.ex följande exempel:

Mattias är 22 år och har fått upp intresset för aktier och ekonomiskt oberoende. Han sparar nu 33% av sin lön och planerar att fortsätta göra det. Han får ut 21 000:- efter skatt och sparar alltså 7000:- per månad i aktier. 

Vi kan ur detta urläsa att Mattias kommer att helt kunna leva på avkastningen och vara ekonomiskt oberoende när han är ca 50 år. Inte helt tokigt att kunna checka ut nästan 15-20 år före den vanliga pensionsåldern.

För att förstå sig på grafen, så är följande antaganden grunden:

• Under tiden som du sparar så räknas med 5% avkastning med inflation borträknat.
• När du sedan lever på kapitalet använder du den så kallade Safe Withdrawal Rate på 4%. (På länken finns bra info om just detta.
• Du kommer inte att använda dig av de sparande pengarna, utan leva på den procentuella avkastningen som dessa genererar.
  Alltså sparar du t.ex. i utdelningsaktier ska du leva på utdelningen, medan om du sparar i fonder så säljer du  av 4% per år.

Här nedan kommer en ännu tydligare graf på hur det ser ut:

För att ta ett exempel så sparar vi svenskar ofta mellan 1000-3000kr i månaden i snitt(1) vilket antagligen motsvarar ungefär 5-10% av vår lön. Av det kan vi utläsa att det kommer ta 51-66 år innan man kan gå i pension...
Detta är knappast vad de flesta vill.

Källa: Mr Money Mustache

Det vi ser här är väldigt intressant. Har vi en lön på 20 000 kr efter skatt så motsvarar varje 5% i grafen 1000kr.
Det innebär att kan vi t.ex få upp vårt sparande till runt 35%, vilket skulle betyda att vi lever på 13 000 kr i månaden och sparar 7000kr, så kan vi gå i pension redan efter 25 år om vi vill.

Tänk över din egen ekonomiska situation. Kan du på något sätt spara 2000 kr mer per månad? Bra knep för att spara finns det på denna sidan, men några snabba konkreta är:




- Ta med matlåda till jobbet 3-5 dagar i veckan (möjlig besparing, 1000 kr per månad)

- Cykla eller gå istället för att ta bil till jobbet (möjlig besparing, 1000-2000kr per månad

Är det värt att ta bilen till jobbet för att jobba 9 år extra? Om du dessutom äter ute varje dag får du jobba ytterligare 3 år till? Alltså 12 år extra för att ta bilen och äta mat ute.

Det finns mängder av olika knep för att kunna leva på mindre, utan att för den delen tumma på sin livskvalitet.
Jag tror personligen att de flesta med lite planerande kan uppnå en sparkvot på åtminstone 30%. Det skulle betyda 28 år till ekonomiskt oberoende. Vill du korta ner denna tiden vet du vad som gäller ;-)

För det är ju det som det handlar om. Att kunna skapa möjligheten att välja hur mycket du vill jobba, och inte tvingas jobba för att klara sig ekonomiskt. Att själv ha valet och makten. Det är frihet det.

Här har du hela ekvationen, gör nu din egen kalkyl och se hur stor del av din lön som du sparar, var i spannet du hamnar och om du är nöjd med det.

Guldtips: Observera att grafen ovan gäller för att bli helt ekonomiskt oberoende. I många fall kanske det räcker med att kunna jobba halvtid resten av livet. Jag själv gjorde det ett tag och då känns det knappt att du jobbar, utan tvärtom blir det roligt (förutsatt att du trivs med jobbet). Plus massor med tid över i veckorna. Jag kände knappt behov av semester, eftersom jag hela tiden upplevde att jag i princip hade det, jag hann med allt jag ville året runt.
Om detta är ett mål du kan leva med så kommer antalet år kortas ner rejält, och jag skulle säga att många med lite disciplin kan komma ner på en nivå där det räcker med att jobba heltid 10-12 år till för att sedan gå ner på halvtid.

Kommentera gärna dina bästa sparknep nedan!

Frihetsgud 

Stort tack till Mr Money Mustache för artikelkällan: Mr Money Mustache

Indexfonder eller utdelningsaktier?

Vad är egentligen det bästa sättet att spara på? Vilket ger bäst avkastning?

Detta är frågan vi ska svara på i detta inlägget. Låt duellen börja!

Utdelningsaktier:
En utdelningsaktie är en aktie som varje år delar ut en del eller hela vinsten till sina aktieägare. Detta kallas utdelning.
Om man tar utdelningen/aktiepriset får man fram vad aktien har för direktavkastning. 
När du är en utdelningsinvesterare så vill du maximera utdelningen/kassaflödet varje år. 

Fördelar med utdelningsaktier:

• Delar varje år ut pengar till dig som aktieägare som du kan köpa nya aktier för
• Utdelningar är skattefria på ISK
• Bolagen kan ofta lyckas dela ut utdelningen även i tuffare börstider, vilket är bra den dagen du ska leva på avkastningen, samt bromsar ett eventuellt kursfall
• Är ofta, men inte alltid ett tecken på att ett bolag går med vinst
• Väldigt roligt och stimulerande
• Avgiftsfria att äga (bortsett från courtage vid köp och ISK-skatt)

Nackdelar med utdelningsaktier:

• Att ett bolag har bra direktavkastning behöver inte betyda att ett bolag går bra. I många fall är de bolag med högst direktavkastning (+7%) antingen preferensaktier eller aktier där direktavkastningen blivit hög pga att kursen gått ner. I många fall innebär detta att bolaget förr eller senare behöver sänka sin utdelning, och det är något man helst undviker när man är utdelningsinvesterare. Risken är även att man prickar bolag som inte går bra för tillfället och som faktiskt är i en nedåtgående trend på lång sikt.
• Kräver att man kan analysera bolaget för att förstå om kassaflödet är bra och om bolaget kommer kunna bibehålla eller höja sin utdelning på lång sikt. (Börsdata är ett bra verktyg för detta)
• Krävs att man köper ett större antal för att få bra diversifiering.
• Kräver mycket tid, hänga med i bolagen.

Indexfonder:

En indexfond är en fond som följer ett visst index, t.ex Avanza Zero som följer indexet OMX30 (de 30 mest omsatta aktierna på börsen)
Dessa fonder har ofta relativt låga avgifter runt 0,11-0,40%.Fördelar med indexfonder:

• Är lätt för nybörjare att lära sig och månadsspara i
• Kräver inte några större analyser
• Stor diversifiering på ett enkelt sett, i vissa fall 100-tals bolag i varje fond
• Mer tid över till annat

Nackdelar med indexfonder:

• Du får inte möjligheten att välja bort bolag som ev. kan dra ner avkastningen.
• Du får inget tydligt kassaflöde (dock går detta lätt ordna vid behov, se nedan)
• Missar möjligheten att kuna "handla billigt". Ibland kan vissa aktier sjunka tillfälligt pga nyheter, konjunktur etc. Men sparar du på riktigt lång sikt kan detta innebära ett guldläge att tanka på med lite extra i just det specifika bolaget
• Har en avgift som trots allt på lång sikt kan äta upp en viss del av avkastningen.
• Är otroligt ostimulerande och tråkigt 

Slutsats:

Personligen har jag en mix av indexfonder, utdelningsaktier men även tillväxtaktier i bolag jag tror på samt vissa "lekaktier" som är mer chansningar.
Jag tror att på sikt är indexfonder svårt att slå för en sparare som varken har tid, vilja eller intresse kring aktier utan enbart är ute efter en bra avkastning. 

Vill man däremot sitta inne på börsen varje dag så kommer utdelningsaktier vara betydligt roligare och mer stimulerande.
Jag själv tycker det är roligt med kassaflöde och gillar därför det konkreta i att se utdelningarna öka per år, vilket även motiverar mig att kämpa för att spara lite till. Ofta dras vi till det som är roligt.

Vilket är dock bäst rent ekonomiskt? På den här frågan skulle jag säga att det antagligen är indexinvestering som vinner. Detta är för att enligt statistik slår inte de flesta börsen på lång sikt.
Här säger vissa, men jag gillar utdelningar och fonder ger inte utdelningar. Detta löser du enkelt genom att sälja av en viss procent av fonden, t.ex 4% per år som sägs vara en säker procent att sälja av. Det är ingen skillnad. Fonderna får också utdelning, men den behålls i fonden och ökar istället fondens värde.

En mellanväg som finns är XACT Högutdelande som är en börshandlad fond som delar ut ca 4% per år. Jag äger själv en större post i denna både då jag gillar utdelningar, men även för att det ger bra riskspridning till en relatict låg avgift (0,3%).

Summan av inlägget är följande:
Gillar du att vara inne på börsen ofta och har ekonomi som intresse? Välj då aktier.
Har du inte tid/intresse/kunskap för att investera i aktier? Lågg då pengarna i breda indexfonder. I många fall kommer du få minst lika bra, om inte bättre avkastning på lång sikt än många småsparare.

Hur sparar du?

Skriv kommentar i fältet nedan:

Frihetsgud