Aggressiv sparplan för höginkomsttagaren

Hur en höginkomsttagare kan gå ner i halvtid på kort tid

Detta är guiden till hur en höginkomsttagare kan skapa möjligheten att gå ner i halvtid inom 5 år. 

I de flesta inlägg som jag skriver så är målet att nå ut till alla er "vanliga" arbetare där ute som har en lön på snitten eller strax över/under. Alltså får ut mellan 17 000 - 25 000 kronor efter skatt.

Men det är svårt att förbise kraften i vad man kan åstadkomma snabbt när man sitter med en lön på 30 000 eller mer EFTER skatt.

Jag har många vänner och bekanta som är läkare, ingenjörer och ekonomer. Det märkliga är att trots att de tjänar betydligt mer än mig så sparar de faktiskt ofta MINDRE.
Tanken med detta inlägget är att alla ni som tjänar riktigt mycket ska inse kraften i vad ni kan åstadkomma.

Ett exempel skulle kunna vara en läkare på 35 år som precis kommit igång med sitt arbetande, har småbarn och känner att han inte vill behöva jobba så mycket som han gör.
För att göra beräkningen tydlig så antar vi att personen får ut 30 000 kronor efter skatt.
Som jag nämnt i tidigare poster så bör de flesta av oss kunna leva på runt 15 000 per månad (något högre om man har familj/är ensamstående såklart).

Låt oss säga att vår läkare här över skulle klara sig helt kanon på 18 000 per månad då hans fru endast jobbar extra och de äger ett hus.
Vi ser alltså att det är ett glapp på 3 000 kronor (15 000kr är halvtidslönen).

Då personen kan leva på 18 000 kronor har han utrymme att spara hela 12 000 kronor per månad. Han placerar dessa i utdelningsaktier med 5% direktavkastning. Efter 5 år har han ca 800 000 på banken och får ut ca 36000kr i utdelning per år (efter ISK-skatt). Detta motsvarar 3 000 per månad. Glappet är täckt och läkaren kan gå ner på halvtid.


Guldtips:
En faktor vi glömmer när det gäller att gå ner i arbetstid är att vi betalar mindre procent skatt ju mindre vi jobbar. Alltså är din halvtidslön inte hälften av din nuvarande efter skatt.
I läkarens exempel ovan så har han 40 000kr innan skatt (30 000 kronor efter skatt). Men går han ner i halvtid och har 20 000kr i skatt får han ut 15800kr (inte 15 000 som i texten ovan). Alltså krävs det egentligen bara 2200 kr/månad vilket åstadkoms redan efter 4 år.

Platinatips:Klarar du leva gott på 15800kr per månad, varsågod och gå ner i halvtid redan nu, du behöver inte jobba eller investera mer ;)

Vill du också kunna jobba halvtid resten av livet, med 4 år av heltidsjobb som insats? Och lägga mer tid på det som betyder mest i livet?

Frihetsgud

Utdelningsfest

Utdelningfest

I detta underhållande inlägg så får du ett kul men smart sätt att se på aktieutdelning, samt lite tankar kring utdelningsinvestering.

Att gilla aktieutdelning är inget konstigt i grund och botten. Du får ett tydligt inflöde av likvida medel som förhoppninsvis ökar exponentiellt för varje år tack vare nytt sparande, höjda utdelning och ränta på ränta i form av att utdelningen återinvesteras. Detta ger en enorm snöbollseffekt på sikt. 

Fördelen att välja bolag som delar ut pengar är att de är ett tecken på att ett bolag går med vinst. Du kan även kolla upp utdelningsandel på t.ex. Börsdata
Dock kan du likväl äga fonder med låga avgifter som återinvesterar utdelningen automatiskt. Det ger samma effekt. Nackdelen är att du får en mix av olika bolag, där det kanske finns med ett eller flera bolag som du inte vill äga.

Ett roligt sätt att se på utdelningar är att se det som en form av inkomst som blir utbetalad av arbetsgivare (vilket nästan är sant).

De finns två huvudsakliga sätt att tjäna pengar med ett företag:

1. Genom att låna ut sin tid och arbetskraft mot ersättning
2. Genom att låna ut sitt kapital mot ersättning

Att få aktieutdelning är den senare.

Har du 50 st aktier och får utdelning av alla dessa så får du alltså "lön" från 50 st företag. Och ju mer du sparar, desto mer får du. 

Utdelningsbombmatta skapar pengaregn?

De finns de personer som medvetet försöker skapa sin egen månadslön genom något som kallas utdelningsbombmatta.

Det är inget jag tänker vidare mycket på när jag investerar men det innebär att man sparar i aktier som delar ut sina pengar vid olika tillfällen under ett år. Detta gör att man får utdelning vid många olika tillfällen, och olika månader. 

Om man har tänkt att leva på utdelning enbart från månad till månad så kan detta vara smart i teorin men det är inte nödvändigt egentligen och riskerar att man blir frestad att köpa aktier bara för att de har utdelning en speciell månad istället för att se helheten. Din årliga totalavkastning är det viktigaste måttet i slutändan.

Så ha gärna många olika "arbetsgivare" som jobbar dygnet runt, ger din lön för arbetet, men lägg inte så mycket tid och fokus på att skapa den perfekta bombmattan. Fokusera istället mer på att hitta aktier med bra utveckling, bra fundamentala siffror (vinst, omsättning, utdelningsandel), och bra trend. Det kommer ge dig mer på sikt än att stirra dig blind på utdelningsmånader.

/Frihetsgud

Vad är livskvalité för dig?

Vad är livskvalité för dig?

Vad betyder egentligen livskvalité och hur hänger det ihop med sparande och ekonomisk frihet? Få svaren i dagens inlägg!

En lärdom som jag lärde mig under en period av arbetslöshet efter gymnasiet, det var att själva grejen att bara vara "ledig" och gå runt hemma största delen av veckan lämnar en i ett konstigt vacuum. Man borde kännas sig helt fri och kunna njuta av varje sekund, men jag upplevde snarare motsatsen. En stress att vilja träffa människor, en konstig känsla av att tiden stod stilla och ensamhet.

Givetvis är det inte så att alla skulle uppleva detta, jag var ju trots allt inte ekonomiskt fri utan arbetslös men min poäng är att det som många som börjar spara i aktier drömmer om, den stora friheten, är inte alls det man tror att det är.
Utan det är först när man börjar utforska lediga dagar, semestrar och arbetslösheter som man börjar inse vad det är som ger livskvalité just för en själv. När man hittar de saker i ens liv som ger detta och börjar leva efter det, först då skulle jag säga att man ska börja tänka på att sluta jobba/bli ekonomiskt oberoende.

I mitt eget fall jobbar jag ungefär 80% just nu vilket jag trivs kanon med i nuläget. Tack vare diverse OB-tillägg kommer jag ändå upp i en fulltidslön.
Jobbet ger mig en stor social krets, umgänge, en känsla av tillhörighet och ansvar, en riktning, trygghet och en rutin. Alla dessa faktorer måste finnas med i livet, även om man slutar jobba. Det är sådant som kommer gratis i många jobb men som kräver mycket planering och tid för att få till om du är arbetslös (eller ekonomiskt fri).

Mitt tips till alla er som siktar på ett liv som ekonomiskt oberoende, kör hårt men hitta vad det är du vill göra med all ledig tid på vägen, så du inte står där 20 år senare och har jobbat dagar, kvällar, helger och är supernöjd, och sen slås av...Vad nu då? 

Tips på saker som ger livskvalité för många människor:

Här kommer en lista med saker som både jag och människor i min närhet upplevt ökar känslan av livskvalité. Försök att få in mycket av detta i din vardag och liv, så kommer du förhoppningsvis märka av skillnad. Klassiska tips, men det beror på att de är tidlösa och bra tips.

• Umgås med familj
• Var ute i naturen
• Promenera
• Sola och bada
• Rör dig mycket
• Spendera mycket tid utomhus
• Ha djupa konversationer med andra människor
• Plocka bär, frukt, svamp, blommor
• Odla/trädgårdspyssel
• Träffa vänner
• Anordna/delta på roliga event och aktiviteter
• Håll hemmet städat och ordnat
• Träna
• Dansa
• Sjung
• Utbilda dig
• Res
• Laga god mat
• Tänd ljus
• Lyssna på musik/inspirerande podcasts
• Läs böcker
• Jobba med egna projekt
• Spela instrument
• Ta hand om din kropp och sinne
• Öva tacksamhet över det du har

Tips på saker som sänker livskvalité för många människor:

Känner mig tvungen att göra en annan lista nedan som jag av egen erfarenhet och har hört från andra är faktorer som tyvärr leder åt andra hållet. Skapar dåliga känslor och upplevelser. Undvik dessa i så stor mån som möjligt:

• Spendera många timmar på sociala medier och på din smartphone
• Kolla timvis av TV
• Använda alkohol/droger/tobak i stor mängd
• Vara inomhus för mycket
• Jobba för mycket
• Undvika sociala event
• Låta hemmet vara stökigt/smutsigt
• Läsa nyheter hela tiden
• Träna för ensidigt
• Inte träna alls
• Äta skräpmat
• Fokusera överdrivet på ytlighet (kläder, stil, möbler, utseende)
• Jämföra sig med andra
• För mycket fokus på allt som du inte har

Det kan låta självklart när man läser i listorna, men i själva verket så blir det lite ur båda listorna omedvetet hela tiden, det blir lätt något som fallerar.
Men se detta som inspiration och gör gärna din egen lista som du tror kan hjälpa dig den dagen du blir ekonomiskt fri. 

För det kommer inte bli lätt bara för att du har pengar, men samtidigt är ekonomisk frihet en otrolig möjlighet som få får uppleva.

Kör hårt hela vägen men glöm inte att ta hand om hjärtat och dig själv på vägen, och hitta det som får dig att sprudla av glädje och energi. 

Frihetsgud

Spartips - kan göra STOR skillnad för din ekonomi

Här kommer ett gäng spartips för dig som vill öka din spartakt. Som vi kan utläsa i inlägget om sparkvot och tidig pension här, så är de två klart viktigaste faktorerna för att kunna trappa ner på jobbandet hur stor procentuell avkastning du får, och hur mycket du klarar av att spara. 

Men hur mycket är det vi egentligen behöver spara? Fördelen med att kunna spara mer i sin vardag är att vi kan leva på mindre. Det ger dubbel effekt. Det gör att du kan spara mer, samtidigt som du behöver mindre att leva på.
T.ex att spara 1000kr per månad, gör att du behöver 12 000kr mindre per år att leva på. Det krävs att man sparar 240 000kr med 5% avkastning för att få ut det. Det kan ta 5 års arbetande att nå dit. 

Att t.ex ta cykeln (ett av knepen nedan) istället för bil kan spara dig denna tusenlapp, och du sparar 5 år av ditt liv på resan dit. Dessutom eftersom det ger dubbel effekt, så kan du spara 1000kr extra istället, vilket ytterligare ökar snöbollseffekten.

Låt säga att du behöver 15 000 kronor att leva på. Din lön idag ger dig 22 000 kronor efter skatt. Du kan alltså spara 7000 kronor i månaden.

Om du kan minska ner det du behöver leva på med 2000 kronor så kan du spara 6-10 år (ofta mer tack vare den "dubbla effekten") på din resa mot ekonomiskt oberoende, beroende på vart du börjar. Och i många fall finns utrymme till förbättring. En extra liten bonus är att i många av sparknepen finns en hälsovinst att göra också.

Här nedan kommer ett gäng exempel på saker som du kan göra för att spara mer och sparpotentialen i varje knep.
Oavsett om du går all in och lyckas få ner dina kostnader med 6000kr per månad, eller "bara" ändrar en till två saker och får ner kostnaderna med 1000kr, så är det en förändring som ofta kräver extremt lite investerad tid och kraft, men som kan ge effekt som hade krävt mycket sparande (och arbetande dessförinnan) för att komma upp i den summan i utdelning/avkastning.

1. Boende (Sparpotential 500-5000kr eller mer)

Jag kan inte låta bli att ta med denna posten. Det är en av våra största utgifter i livet och även fast det också är det som på många sätt kan ge oss stor livskvalité så måste vi fundera över vissa saker. Har du ett boende som kostar mer än 8000kr per månad så bör du börja fundera på om det finns alternativ. 

Du kanske inte behöver bo i en nybyggd lägenhet. Kanske klarar du dig på färre kvadratmeter? Kan du byta elavtal? Försäkring? Förhandla ner räntan?

Bara i denna posten finns potential som gör att du kan spara allt från någon 100-lapp till tusentals kronor i månaden. 

Tips för den riktigt seriösa: Storstäder är ofta betydligt dyrare att bo i. Hade du varit villig att flytta till en mindre stad och jobba i 5-10 år så finns det en enorm sparpotential. 

Jag själv bor i en mellanstor svensk stad (topp 10) och har en boendekostnad på 2500kr inkl el, räntor, amortering etc. (har sambo). 

2. Transport (Sparpotential: 1000-2000kr per månad)

Hur tar du dig till och från ditt jobb? Till träningen? 

Att ta bilen till jobbet om du har ca 5km till din arbetsplats kostar dig 30-70kr bara för slitage, bensin och ev värdeminskning. Har du då parkering med i denna ekvation så sticker det iväg ännu högre. 

Kostnaden för en månads transport på 20 dagar kan alltså landa på 600-1500kr per månad utan parkering inräknat. Cykeln är nästintill gratis bortsett från mindre underhåll då och då. Promenad är helt gratis om du bor nära jobbet. 

Ett alternativ är kollektivtrafik som kan kosta runt 800kr för ett månadskort. Det är fortfarande bättre i många fall än bilen, men kan du cykla eller gå så finns det störst sparpotential.

3. Mat (Sparpotential 1000-2000kr per månad)

Mat är en av de större ekonomiska posterna i en människas liv. Men det är även en stor del av vår livskvalitet. 

När det gäller denna kategorin finns även här lite sparknep.

En onödig men ofta stor utgift framförallt bland tjänstemän är uteluncher. Många äter lunch ute varje dag i veckan. En lunch kan kosta allt mellan 80-140kr beroende på var du bor och vart du äter. En matlåda med hemlagad mat kan landa någonstans mellan 10-30 kronor beroende på vad du äter för något. Alltså kan vi spara åtminstone 60 kronor per dag, dvs 300 kr per vecka. Detta blir 1200kr per månad. 

Kanske kan vi unna oss en lunch ute, t.ex. varje fredag? Då blir det lyxigare och godare än att äta ute varje dag.

I kategorin mat finns även de vardagliga inköpen såklart. Om du t.ex alltid handlar i din lokala närbutik och plockar det du vill ha och aldrig kollar prislappen finns det stort utrymme till förbättring. Du kan t.ex välja att anpassa vad du köper efter säsong och vad du hittar på extrapris. Köp t.ex de frukter och grönsaker som är billigast (på sommarhalvåret kan du i stort sett leva på egenplockad frukt och grönt om du har tur att känna någon eller ha en egen trädgård).

Kött säljs ofta på rabatterat pris nära utgångsdatum, men nötkött är oftast lugnt att äta många dagar efter, sålänge det luktar och smakar gott. Fisk och kyckling är känsligare men sålänge du tillagar eller fryser livsmedlet relativt direkt ska det vara lugnt. 

Om du kan tänka dig att koka bönor, ärtor och linser själv så har du en riktigt billig proteinkälla.

4. Skräpkonsumtion mat (Sparpotential 1000-3000kr)

I denna kategorin finns allt som vi stoppar i munnen som vi egentligen inte behöver. Läsk, godis, chips, kakor, cigaretter, snus, alkohol mm.  

T.ex om du dricker en energidryck för 20kr per dag så kostar det dig 600kr per månad. 

Röker eller snusar du ett paket per dag? Då ryker ytterligare 600-1000 kronor. 

Lägg på spontangodis, läsk och annat på detta så kan väldigt mycket pengar försvinna. Har du någon gång sett Lyxfällan så vet du hur mycket som försvinner i denna kategorin.

Var inte rädd att då och då köpa något gott, men tänk igenom vad som verkligen ger dig det du söker, och vad som ligger högst på prioriteringslistan. Att röka ett paket cigg per dag, eller sluta jobba/gå ner i tid 10 år tidigare?

5. Skräpkonsumtion övrigt (Sparpotential 1000-5000kr)

I denna kategorin hamnar inredning, kläder, accesoarer och allt annat som du inte behöver för att överleva (förutom i begränsad mängd) men köper ändå. Är det dessutom märkesgrejer som du köper för att försöka imponera på andra eller dämpa din egen osäkerhet finns risken att det snabbt kan försvinna stora summor. 

Jag har med egna ögon sett hur unga par utan barn som har enorm potential att resa, spara och uppleva, istället bränner pengarna på dyr heminredning, märkeskläder i mängder, och massa onödiga prylar som inte behövs.

6. (Resor)

Jag har valt att lägga denna kategori inom parentes. Anledningen till detta är för att jag personligen tycker att upplevelser och resor tillför så mycket till våra liv. Den får vara med för att många har en tendens att gå crazy på skräpkonsumtion på resor, istället för att lägga fokuset på det som räknas där, t.ex kulturella upplevelser, solnedgångar, fantastiska vyer, tid med familjen eller din älskade. 

I många fall ingår shopping, lyxiga restaurangbesök och massor med spontana inköp. Jag är inte helt emot detta, men tycker att man innan ska bestämma en budget för detta. 

Med detta sagt så kan resor kosta otroligt mycket ekonomiskt, det går inte att undgå. Även om jag oftast tycker att det är värt det. Viktigaste här är att fundera på vad med en resa som är viktigast för dig och vad du minns. Behöver du verkligen åka till Australien i två månader? Eller kan du få en liknande upplevelse på Mallorca på 10 dagar? Kanske räcker det med en resa per år? Är en semester en flykt från en annars tråkig vardag?

7. Krogen (Sparpotential 500-5000kr)

Att gå ut på krogen varje helg är något som är vanligt, särskilt bland yngre. För er som letar efter någon att dejta så kan jag förstå att det är lockande. För er som är sambos/gifta, uppskattar er vardag och är över 25 år så kan jag tycka att det är dags att dra ner på krogbesöken om dessa sker varje helg, eller flera gånger per vecka. Särskilt om varje besök innebär entré, garderob, flera öl/drinkar, transport med taxi/buss och nattkäk.

Testa att gå ut betydligt mer sällan (om ens) och hitta istället på andra aktiviteter med dina vänner. Om du gillar att gå ut och dansa, försök iallafall skippa drickan på krogen, drick innan istället. Undvik nattkäket, cigg och försök att promenera hem om möjligt. 

SLUTSATS

De flesta av dessa tips har du säkert hört någon gång tidigare. Men som du ser så kan det i många fall finnas en jättemöjlighet att spara utan att egentligen göra några större förändringar. Några luncher mindre, cykel till jobbet och skippa onödiga inköp kan göra att du kan leva på flera tusen mindre utan att för den delen känna att livet blir tråkigt och krångligt. 

Jag hade kunnat gå in på detaljnivå i det extrema som att använda varje tepåse två gånger och att plocka pant, men dessa småsummor betyder ingenting jämfört med de här stora rubrikerna. Och i många fall kan man uppleva att på den nivån så väger inte sparpotentialen tillräckligt stort mot insatsen. 

Har du några bra spartips? 

Frihetsgud

Ekonomiskt oberoende eller halvtid?

Många av oss som investerar på börsen gör det med en tydlig målsättning. I många fall handlar det om det magiska i att bli ekonomiskt oberoende. Att själv kunna styra över sin tid och sitt liv. 

Men på senare år har jag mer och mer börjat fundera på om drömmen verkligen är att bli helt ekonomiskt oberoende, eller om det egentligen handlar om att kunna jobba betydligt mindre än vad man gör. För att kunna gå ner till halvtid och att sluta jobba är två helt olika saker som kräver helt olika disciplin och tid i sparandet. Om du är nöjd med att kunna gå ner i halvtid så blir ekvationen betydligt enklare och snabbare.

Denna artikeln riktar sig mot dig som gillar ditt jobb och ser en glädje i att gå dit regelbundet, men inte vill spendera hela livet där. Om du inte gillar ditt jobb alls och gör allt för att bli ekonomiskt oberoende och slippa det, så rekommenderar jag att du byter jobb. Det är inte värt att slita år efter år på ett jobb som du hatar. Ingen vet hur länge du kommer att leva. Det är också därför jag anser att sparandet aldrig ska tumma på livskvalitén.

Sen är det ju väldigt olika vad livskvalitét är för just dig. Men i det stora hela verkar det enligt foskning vara de små sakerna som gör oss lyckliga och skapar livskvalité t.ex:

- Solen tittar fram efter några dagar av moln
- Buskar och träd som blommar vackert på våren
- Årets första snö
- En kopp kaffe i morgonsolen
- Favoritlåten kommer på radio
- Känslan när man sätter sig vid middagen man tillagat med kärlek.

Det finurliga med detta är att dessa små ting ofta är gratis eller en relativt blygsam summa i det stora hela jäntemot om listan över livskvalitét hade varit följande:

- Ny bil
- Nya möbler
- Nya kläder
- Lyxiga restaurangbesök

Som tur är så ger dessa saker endast korta kickar och ingen varaktig tillfredställelse. Du kan skaffa detta om du vill, men då får du väga det mot effekten det ger i din ekonomi.

Med det sagt, när du kan uppleva allt som skulle vara nästintill ett perfekt liv för dig, ett liv som du skulle kunna leva utan ångest att du kommer missa något. Då vet du att du lever ett bra liv. Och det är just det som är så viktigt på den här resan, att veta vad som gör just dig lycklig, och inse vikten i de små tingen i livet. (mer om detta i kommande inlägg)

Vad ville jag ha sagt med det ovan? Jo att i mångt och mycket krävs inte så stora utgifter för att leva ett fantastiskt liv. Det underlättar ekvationen. Att spara för att kunna gå ner i halvtid eller kanske 60% ska inte behöva ta allt för många år för någon som sparar en stor del av sin lön.

Ett exempel:
Pelle är 37 år och jobbar heltid på lager. Han får ut en lön på 21 000 kr efter skatt. Pelle upplever dock efter några år att trots att han tycker jobbet är trevligt så hade han önskat lite mer tid med familjen, sina egna små projekt och att bara kunna spendera mer tid i sin trädgård utomhus. 
Pelle har en dröm om att kunna gå ner i arbetstid och kanske endast jobba måndag, tisdag och halva onsdagen (50%). 

I nuläget lever Pelle på 14 000 kronor per månad. Går han ner i halvtid idag så saknas 3500kr/månad för honom för att gå runt. 
Det Pelle kan göra i detta läget är att spara 7000 kr per månad i aktier/fonder med en snittavkastning på 5%. 
Efter 10-12 år skulle Pelle alltså kunna gå ner i halvtid strax innan 50 år, 17 år före pensionsåldern. Avkastningen täcker glappet mellan lönen för halvtid och levnadskostnaderna. 
Hade Pelle istället velat bli helt ekonomiskt oberoende hade han behövt fortsätta investera i ytterligare 10-12 år. Frågan är om det är värt det, om det verkligen är det som krävs och det man vill/behöver?
Givetvis är det inte såhär för alla att man har utrymme att spara 7000kr per månad. Men jag skulle säga att om man vässar sin ekonomi via sparknepen på denna sidan så ska man kunna leva billigare utan att egentligen förändra sin livskvalitét så mycket.

Men att veta att möjligheten finns att gå ner i halvtid redan efter 10-12 år är ju ett drömscenario för många. Hur många 50 åringar har inte jag hört nämna följande ord:

- Tänk om man kunde få lite sovmorgon då och då.
- Tänk va härligt att ha en ledig vardag i veckan.
- Det hade varit skönt att jobba lite mindre.
- Det hade varit trevligt att testa att starta eget, jag har ju så många idéer.










Var inte en av de som drömmen, börja med ditt sparande redan idag om du inte gjort det. Jag rekommenderar Avanza (Affiliatelänk) som jag använder själv.

Ekvationen för halvtid är följande:

1. Dina kostnader per månad - Avkastning/Utdelning
2. Denna summa delat på din timlön (har du månadslön kan du enkelt räkna ut din timlön genom att ta din månadslön/22, och sedan delat med 8)
3. Nu ser du hur många timmar du behöver jobba per månad för att täcka upp dina kostnader.


Har du redan sparat kapital så gör hävstången att du kanske kan gå ner i halvtid redan efter 5-8 år?

Hade du gjort det?

Frihetsgud